Upptäckter av en slump

Vet du vad som är gemensamt för uppfinningar som telefonen, Post-it-lappar och kardborreband? Alla bygger på upptäckter som gjordes av en slump. Vanligtvis förknippar man vetenskapliga framsteg med noggrann forskning och analys, men så är det inte alltid. Förvånansvärt många upptäckter görs av en tillfällighet.

Alexander Flemings upptäckt av penicillinet är ett exempel. Den gjorde han 1928 när han glömde ett fat täckt med en odling av stafylokocker på bänken i sitt laboratorium medan han åkte på semester i två veckor. När han kom hem såg han att kulturen hade fördärvats av en svamp som hindrade bakterierna från att växa. Han hade upptäckt ett slags antibiotika!

Det här var inte alls den första upptäckten som gjordes av en slump. Under många århundraden har sådana upptäckter lett till några av de största genombrotten i världen på alla möjliga områden i vår vardag. De var särskilt vanliga på kemins område – ta bara en titt på Xperimania-tidslinjen där det finns många exempel. Här ges några ytterligare exempel på upptäckter som gjorts av en tillfällighet eller ”lycklig slump” – ibland gjordes upptäckterna när forskarna sökte efter något helt annat!

• Post-it-lappar

1970 arbetade kemisten Spencer Silver i forskningslaboratoriet hos 3M med att försöka utveckla ett starkt lim. Hans arbete ledde istället till ett klister som inte var särskilt klibbigt. När Spencer drog isär två pappersark med det klistret upptäckte han att klistret fastnade antingen på det ena eller på det andra pappret. Det verkade vara en ganska oanvändbar uppfinning. Men fyra år senare fick en kollega som sjöng i kyrkokören en strålande idé. Han använde bokmärken för att hitta i psalmboken, men de ramlade hela tiden ut. Så han strök lite av Spencers klister på dem. Och som genom ett trollslag låg de kvar men gick att ta bort utan att skada sidorna. Post-it-lappen hade sett dagens ljus. Idag är det en av de mest populära kontorsprodukterna.

• Cellofan

Idén till cellofan, det populära genomskinliga förpackningsmaterialet, fick den schweiziske textilingenjören Jacques Brandenberger när han satt på en restaurant. Efter det att en gäst spillt ut en flaska vin på bordsduken gick ingenjören tillbaka till sitt laboratorium fast besluten att hitta ett sätt att fästa en genomskinlig skyddsfilm på tyg så att det blev vattentätt. Han genomförde undersökningen med olika material och till slut applicerade han flytande viskos på tyg. Experimentet misslyckades eftersom tyget blev för stelt och skört. Men Brandenberger la märke till att beläggningen gick att dra av som en genomskinlig hinna som kanske kunde ha andra användningsområden. 1908 utvecklade han en maskin som kunde producera genomskinliga viskosark som han marknadsförde som cellofan.

• Kardborreband

Kardborreknäppningen uppfanns 1941 av George de Mestral, en schweizisk ingenjör. Han fick idén sedan han tittat närmare på de kardborrar som hela tiden fastnade på hans kläder och i pälsen på hans hund när de vandrade i Alperna. Han undersökte kardborrarna med ett mikroskop och bestämde sig för att uppfinna en knäppanordning som efterliknade kardborrens mikroskopiska hakar. Trots att de Mestral först stötte på motstånd och till och med blev utskrattad höll han fast vid sin idé. Genom att pröva sig fram insåg han att när nylon syddes under infrarött ljus bildades mycket små men starka hakar som lätt fastnade på mjukare, sammetsliknande nylontyg. Visste du att de Mestral kallade sin uppfinning Velcro efter de franska orden ”velours” (som betyder sammet) och ”crochet” (hake)?

Men det räcker inte med tur för att göra så viktiga upptäckter. Vetenskapsmannen eller uppfinnaren måste vara väl förberedd och ha en öppen inställning för att upptäcka och förstå hur viktig en oförutsedd händelse kan vara och utnyttja den på ett konstruktivt sätt. Den franske forskaren Louis Pasteurs uttalande är känt: “När det gäller observationer kan bara den som är väl förberedd dra nytta av slumpen”. Även om han talade vid invigningen av den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lille 1854 är citatet fortfarande aktuellt idag.

Naturvetenskaplig forskning är för närvarande mycket efterfrågad eftersom den kan komma med lösningar på kritiska problem i samhället inom områden som livsmedel, hälsa eller energi. Det gäller att ta vara på tillfället när något oväntat eller slumpartat händer. Vi måste se till att det finns människor som är väl förberedda och har en öppen inställning även i framtiden, och förberedelserna kan börja redan tidigt i skolan. Därför är naturvetenskaplig utbildning så avgörande för utvecklingen av en kritisk, välorienterad och öppen inställning som främjar morgondagens uppfinningar. Tycker du att det låter som en spännande utmaning? Håll öronen och ögonen öppna och kanske slås du som Arkimedes också en dag av “Eureka”!